EMMA

Arbetslivet

I samband med att Emma, matematikekonomernas studentförening, firade 20-årsjubileum vintern 2003 genomfördes en enkätundersökning där samtliga utexaminerade matematikekonomer ombads svara på ett antal frågor rörande deras yrkesval och karriär.

Syftet med att genomföra undersökningen var att ge såväl nuvarande som blivande studenter inom matematikekonomi en fingervisning om vad som väntar dem i arbetslivet. Av de cirka 300 enkäter som skickades ut så svarade 104 personer vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 35%. De svarande kan anses vara representativa för alla utexaminerade, men det är en liten övervikt för utexaminerade under de senaste 10 åren. I enkäten ställdes framförallt frågor om hur yrkeslivet har sett ut efter studierna; var de arbetar nu, hur mycket de tjänar osv.

Den typiske Matematikekonomen arbetar som analytiker inom bank- och finanssektorn eller som controller med ansvar för ekonomistyrningen inom ett brett spektrum av företag och organisationer. 58 % av respondenterna har angett dessa arbetsuppgifter, men den stora bredd som utbildningen erbjuder möjliggör yrkesval inom samtliga ekonomrelaterade verksamheter.

En betydande andel arbetar även som systemvetare/programmerare, yrken där det är mycket fördelaktigt att ha kunskaper inom matematik/statistik. 20 % av respondenterna har angivit marknadsföring/ försäljning eller projektledning/logistik som arbetsuppgifter. Dessa är i huvudsak utexaminerade före år 1995.

Man kan även spåra skillnader i konjunkturen då man ser till matematikekonomens arbetsområden. Av de som har besvarat enkäten och utexaminerats under lågkonjunkturen 1990-1992 arbetar sju av sexton inom den offentliga sektorn, samtidigt som nio av de sexton som utexaminerades under åren 1997-1998 idag arbetar inom bank- och finanssektorn. Noterbart är att samtliga inom den sistnämnda kategorin idag är verksamma i Stockholm.

Totalt sett är över hälften av de utexaminerade idag verksamma inom Stockholmsregionen. Av de som utexaminerades under den senaste ”högkonjunkturen”, åren 1996-1999 är det hela 22 av 32 som jobbar i Stockholmsregionen och de allra flesta av dessa är analytiker. Många matematikekonomer har även blivit kvar i Karlstadsregionen, särskilt de som utexaminerats under ”lågkonjunkturer”, såsom t.ex. i början av 1990-talet. Att det är så många som stannat kvar i regionen är vanligt för Universitets- och Högskolestäder, då många företag förlägger sin verksamhet i dessa regioner för att rekrytera studenter som är nyutexaminerade.

Övriga slutsatser rörande verksamhetsort är svåra att dra då kategorin ”övriga Sverige” innefattar en mängd olika orter. De som är sysselsatta utomlands är inte tillräckligt många för att skapa ett mönster. Vissa löneskillnader baserat på verksamhetsort går att spåra. Generellt sett tjänar de som arbetar i Stockholm och de som är verksamma utomlands mest. Bland de som är verksamma utomlands är en månadslön över 60 000 kr i månaden snarare regel än undantag.

I Stockholmsregionen arbetar relativt många nyutexaminerade analytiker med månadslöner på drygt 40000 kronor, vilket vi anser vara mycket bra, med tanke på den korta tid de varit ute i arbetslivet. ¹Ett intressant citat från en av enkäterna var: ”Tjänar cirka 45000 kronor i månaden, åren utomlands gav ju givetvis 2-3 gånger mer. ”Observera ordvalet ”åren utomlands gav ju givetvis 2-3 gånger mer”. Det är intressant att se de stora löneskillnader som faktiskt råder och att det finns möjligheter att tjäna stora pengar utomlands för den som prioriterar lön.

Löneskillnader går också att spåra utifrån arbetsområde. Det visade sig att de som sysslar med analytisk verksamhet inom bank och finans tjänar mer än de inom offentlig förvaltning. En annan detalj som är värd att notera är att de inom bank/finans tjänar runt 15000 kronor mer än de inom revision. Kategorin ”data/IT” utgörs främst av de som utexaminerades strax innan den så kallade IT-Bubblan sprack. Diagrammet visar att de som är kvar inom denna sektor idag tjänar förhållandevis bra med hänsyn till att de i genomsnitt har varit verksamma under ett färre antal år än övriga kategorier.

Om lön istället sorteras utifrån examensår är det intressant att notera att de som gick ut under åren 1995-1999 tjänar mer än de som gick ut under perioden 1990-1994. Vi misstänker att detta beror på rådande konjunkturläge, vilket har inneburit att man fått andra arbetsuppgifter. Matematikekonomer har under lågkonjunkturer sökt sig till den offentliga sektorn i större utsträckning. Med undantag av ovanstående förhållande anser vi att lönerna följer ett logiskt mönster; ju längre du har arbetat, desto högre inkomst har du.

De flesta matematikekonomistudenter har fått anställning före examen eller inom 3 månader efter examen. Detta kan kanske vara naturligt under högkonjunkturer, men vad som är anmärkningsvärt är att matematikekonomer även verkar ha relativt lätt att hitta anställning under lågkonjunkturer. Endast under de två ”extrema krisåren”, 1991-1992 tog det i genomsnitt över tre månader att få anställning. Nästan hälften av respondenterna ansåg att kombinationen ekonomi/statistik var särskilt bra och ungefär en tredjedel lyfte fram matematiken som något extra positivt.

En intressant detalj var att endast 5 av 30 som gick ut efter år 1996 uppfattade kursutbudet som smalt. Dessa siffror bör tas i särskild beaktning, då det nuvarande kursutbudet endast överensstämmer med senare års kursutbud. Av de som inte haft alla dessa valmöjligheter, då de tagit examen under tidigare år, ansåg däremot 32 av 70 att kursutbudet var smalt. Detta beroende på att utbudet i början av 1990-talet även kom att innefatta valmöjligheter mellan företagsekonomi och nationalekonomi från att tidigare endast ha innefattat företagsekonomi. Det var följaktligen de som gick ut från år 1996 och framåt som haft möjlighet att göra detta val. Idag finns det fyra alternativa inriktningar inom företagsekonomi och två inom nationalekonomi.

Det vanligaste sättet att få anställning är att svara på annonser, något vi tror gäller de flesta branscher. Att nästan 15% kunde få jobb via bekanta anser vi vara ganska högt, och flera respondenter anger att de har skaffat sina ”kontakter” just under sina studieår på Karlstads universitet. Vi tror att detta är en följd av att de allra flesta före detta matematikekonomer uppfattade föreningslivet som positivt och att man under studietiden skapade många kontakter som senare kunde utnyttjas vid arbetsansökan och andra tillfällen.

En enkät innehöll följande kommentar: ”Utan EMMA hade klassen aldrig blivit så sammansvetsad. Man skaffade sig vänner för livet. För övrigt träffade jag min make där som resulterade i två barn. Det får väl anses vara ett gott facit.” Arbetstiden per vecka varierar inte så mycket från bransch till bransch. Enkätundersökningen antydde t.ex. inte att ”finansierarna i Stockholm” jobbade mer än andra. Istället var det till stor del inom den offentliga verksamheten folk arbetade mest. I genomsnitt arbetar matematikekonomen mellan 40 och 50 timmar i veckan.

Slutsatserna vi dragit av undersökningen är att matematikekonomer fått en så bred utbildning att de kan vara verksamma inom de flesta branscher, men de tycks vara särskilt lämpade i funktioner som analytiker eller controllers. Många tjänar runt 40000 kronor i månaden och flertalet arbetar i Stockholm. Matematikekonomerna hade relativt lätt att få jobb efter examen och har därefter vanligtvis bytt arbetsområden vid ett flertal tillfällen.

(Dåvarande)

Henrik Andersson
Programansvarig
Karlstads universitet

Peter Karlsson
Utbildningsansvarig
Emma, Matematikekonomernas studentförening